Nej, så är det väl inte riktigt kanske.
Men, det är nära känslan som när det var första gången.
Jag var väldigt ung när jag fick min mens första gången och det var väldigt jobbigt. Att blöda 7 dagar i veckan minst med största tampongen, bindorna etc när man går i fyran.
När jag var 14 år började jag med p-piller för att slippa det värsta med mensen, efter det p-stav för att försöka slippa att äta över på p-piller och på det hormonspiral, då p-staven inte fungerade vidare bra och gick tillslut ut.

Jag har väldigt lågt blodtryck och fick någon specialversion på p-piller, som gav mig humörsvängningar från helvetet. Jag grät när jag skrattade, skrattade när jag kunde kasta saker omkring mig och var arg när jag grät. Minsta lilla och jag tappade humöret - direkt.
Testade då P-stav, ingreppet gick bra, första året gick bra, sen blödde jag i princip konstant 1½ år, innan jag fick ta ut den. Men när jag skulle ta ut den, var jag tvungen att få tid på sjukhus med bedövning och läkare, då de på ungdomsmottagningen hade satt den för långt in mellan musklerna, så embla skulle inte hjälpa och inte heller vågade de skära så djupt in.

Men jag hade redan längesedan förlorat min menscykel och testade då hormonspiral.
Det är smärta, gjord för någonting annat än denna jord. Den hamnade snett, blev utdragen och insatt på nytt.
Spiral är ingenting jag skulle önska min värsta fiende att stoppa in.
Även här gick det bra första två åren, ingen blödning alls, kände inte av den, livmodern försökte inte stöta ut den osv.
Äntligen?
I vÃ¥ras, en underbar varm kväll dÃ¥ vi satt pÃ¥ Tant Grön med trubadur och varsin öl i handen, under filtar och hade det underbart - jag sitter i min vän Marcus knä och och vi har ett jättetrevligt samtal alla - dÃ¥ det helt plötsligt känns som att nÃ¥gon kör upp en kniv i mitt underliv, samt vrider om. (eller, ja, sÃ¥ jag skulle kunna tro att det skulle kännas om man fick en kniv uppkörd) jag smiter iväg in pÃ¥ toaletten för att försöka förstÃ¥ vad som har hänt, och en av mina bästa vänner Rebecca sätter mig i en taxi till akuten. De konstaterar att det var en cysta i livmodern som spruckit och att vätskan skulle rinna ut “den naturliga” vägen. Det är annat om cystor spricker utanför, mot bukhÃ¥lan.
De ville ha mig kvar för observation, men jag ville bara hem.

I början av januari hände det igen, samma visa, fast i tvättstugan med 1 meter snö. Nu fick jag en specialisttid och gjorde en grundlig undersökning och visst var det en cysta igen, och min spiral satt snett.
Min överläkare sa att hon ville ta ut spiralen och jag kunde sätta in en ny om jag ville.

NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ
skrek jag.
Ta gärna ut den, nu räcker det med alla hormoner som ni sätter in i kroppen - så in kommer inte en ny förrän jag fött barn. Kan tänka mig att det fanns en anledning till att de inte satt in spiraler på kvinnor som inte fött barn innan.
Ryser av tanken.
Jag mår otroligt bra och känner hur skönt det är att inte ha humör som beror på någonting annat, efter hormonspiral så försvinner det ganska fort.
Med det här vill jag även säga att jag inte planerar barn, utan det är fortsatt viktigt att skydda sig!

Nu har jag bara gått och tänkt:
När ska jag fÃ¥ min mens dÃ¥, alla andra fÃ¥r ju sin, är det nÃ¥got fel pÃ¥ mig…
Kände mig återigen som mellanstadieväntansfull - även fast jag var den första i klassen.
Kan ju då konstatera att 7 februari 2010 fick jag min första riktiga mens på många många år. Så nu vet ni.
Jag är ingen glad, snäll eller trevlig person. Jag har feber och mensvärk från jag vet inte vad och det värsta är, att jag kan inte äta choklad.
För jag var smart nog att sätta godisförbud på mig själv till slutet av mars som nyårslöfte!

Nu ska jag dricka kaffe med sprutgrädde!! -surunge-

Skicka gärna lite glada tankar till
satinecherry@gmail.com
om ni har några frågor om preventivmedel, första mensen osv. Jag vet att åldern som läser min blogg är mellan 13 - 25, så :) Var inte oroliga!
Det ÄR jätteviktigt att skydda sig, men även viktigt att må bra, så var ärlig mot din läkare/gynekolog om inte det du äter är det som funkar bäst för dig.
Dessutom, bara för att ni har ett hormonellt skydd, kom ihåg att det inte skyddar mot en enda könssjukdom och inte 100% mot graviditet - så var försiktiga mina vänner :)

Jag & min vän Marcus, innan det hände första gången!

(nej, jag är inte så brydd av vad jag delar med mig av, vet att det faktiskt finns dem som just googlat det här och kommit hit. Så, lite nytta gör man!)